För mer än 90 år sedan startades byrån för mjölkpropaganda och sedan dess har mjölken haft en särställning i Finland – inte minst i skolan. Och mycket av det vi tänker och känner sitter i sedan barnsben. Men stämmer allt vi fått lära oss? Eller rättare sagt: Stämmer det fortfarande? Saker och ting förändras ju.

Vi som har satt ihop de här texterna heter Oatly och gör havredryck. Vi är övertygade om att människosläktet måste börja äta och dricka mer växtbaserat, både ur hälso- och klimatsynpunkt. Samtidigt tror vi väldigt mycket på en öppen diskussion.

Så när du läser, kom ihåg: Inget är svart eller vitt. Det här är knepiga och ofta väldigt komplexa frågor. Vi kan bara säga vad vi tycker och tänker utifrån vad vi vet. Läs in dig på ämnet, lyssna på olika parter, diskutera med andra och bilda dig en egen uppfattning. Det brukar bli bäst så.

Om du vill ladda ner allt i bokform kan du göra det här!

Join the discussion!

Mjölk ger starka ben!  Det vet väl alla? Mjölk ger starka ben!  Det vet väl alla?

Bengubben till vänster syftar antagligen på kalciumet som finns i mjölk och som hjälper till att bygga upp skelettet. Men komjölk har inte ensamrätt på denna alkaliska jordartsmetall (yummi!). Berikad havredryck till exempel innehåller lika mycket kalcium som komjölk.

”Berikad? Det låter inte speciellt naturligt… inte på samma sätt som det är i mjölk”, tänker du kanske då. Men kalcium hamnar inte i havredryck på ett konstigare sätt än det till slut hamnar i komjölken. Kornas foder berikas nämligen vanligtvis med både vitaminer och mineraler för att mjölken ska innehålla så mycket näring som man vill att den ska och för att kon ska kunna ge så mycket mjölk som den gör. Och en sak till, det är mer resurseffektivt att berika växtbaserade drycker jämfört med att berika kossornas foder. En del av näringen behöver ju kossan själv.

Gillar du varken havredryck eller komjölk finns det också en hel del kalcium i bland annat bönor, ärtor, nötter och frön.

  1. Fineli [databas]. – Helsinki: Institutet för hälsa och välfärd. [Hämtad 12.8.2020]. Baserad på version 20 av Fineli livsmedelsdatabas (27.6.2019) (Tillgänglig: https://fineli.fi/fineli/sv/).
  2. Luke (Natural Resource Institute Finland). Mineral requirements of dairy cows. https://portal.mtt.fi/portal/page/portal/Rehutaulukot/feed_tables_english/nutrient_requirements/Ruminants/Minerals_cows. Hämtad 23.7.2020.

Mjölk är klimatsmart. Så det så! Mjölk är klimatsmart. Så det så!

Vi börjar med några fakta. Varje år släpper den globala kött- och mejeriindustrin ut 7,1 miljarder ton växthusgaser, och i Finland ligger dessa produkter bakom hela 73 % av klimatavtrycket från det vi äter. Och det låter ju inte så smart. Men det mjölkindustrin syftar på när de säger att komjölk är klimatsmart är att eftersom mjölk är så näringstätt, så är det liksom värt det. Typ ”man får mycket för pengarna”, förutom att vi pratar om näring och betalar med utsläpp i det här fallet.

7,1 miljarder ton växthusgaser, som sagt. Det är förvisso väldigt få livsmedel som är 100 % klimatneutrala, men samtidigt är det faktiskt så att det finns en massa annan mat du kan stoppa i dig som ger dig lika mycket näring, men som inte alls har samma klimatpåverkan.

  1. Gerber et al. 2013: Tackling climate change through livestock – A global assessment of emissions and mitigation opportunities. Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Rome. (Tillgänglig: http://www.fao.org/3/a-i3437e.pdf).
  2. Institute for Global Environmental Strategies, Aalto University, and D-mat ltd. 2019: 1.5-Degree Lifestyles: Targets and Options for Reducing Lifestyle Carbon Footprints. Technical Report. Institute for Global Environmental Strategies, Hayama, Japan. (Tillgänglig: https://www.aalto.fi/sites/g/files/flghsv161/files/2019-02/15_degree_lifestyles_mainreport.pdf).
  3. Poore, Nemecek 2018: Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers. Science 1.6.2018. (Tillgänglig: https://doi.org/10.1126/science.aaq0216).

Men komjölk är ju det mest naturliga som finns! Men komjölk är ju det mest naturliga som finns!

Är det? Ja okej, för kalvar är komjölk såklart det mest naturliga som finns, och förr i tiden producerade kor precis så mycket mjölk som en kalv dricker, d.v.s. 10–12 liter per dag. Men att kor idag ger cirka 30–60 liter per dag är liksom inte lika naturligt, utan snarare en direkt följd av att vi människor också börjat dricka komjölk. Tilläggas kan också att kons livslängd i samma veva minskade från ungefär tjugo år till fem år. Helt naturligt. Eller?

Ibland kan man också höra att komjölk skulle vara mer naturlig än vissa andra drycker eftersom den ”inte är processad”. Då måste vi nog ställa en fråga igen: Är den inte? Jo. På mejerier genomgår mjölken ett antal processteg som omfattar separering, standardisering, homogenisering, pastörisering och eventuell tillsats av vitamin D innan den förpackas. Inga konstigheter, men det där med att mjölk skulle vara o-processad stämmer alltså inte. Det är också många människor som inte kan dricka komjölk på grund av laktosintolerans – i Finland cirka en femtedel av befolkningen. Men nu har vi sagt nog. Nu lämnar vi dig och dina tankar om komjölk och dess eventuella naturlighet i fred.

  1. Aho et al. 2005: Vasikoiden hoito-opas – Korjattu painos 2005. Virtuaalikylä. (Tillgänglig: http://www.virtuaali.info/opetusmaatilat/27/file/Vasikoiden_hoito-opas.pdf).
  2. Allergia-, Iho- ja Astmaliitto ry: Maitoallergia ja laktoosi-intoleranssi. https://www.allergia.fi/allergia/ruoka-ja-juoma/allergiaa-aiheuttavia-ruoka-aineita/maitoallergia-ja-laktoosi-intoleranssi/#f4f7a81a. Hämtad 28.7.2020.
  3. Valio: Vastuullisuus. Lehmän elämää. https://www.valio.fi/vastuullisuus/elainten-hyvinvointi/lehman-elamaa-2/ Hämtad 23.7.2020.

Barn måste få i sig näring och då är just mjölken i skolan ett superviktigt livsmedel. Barn måste få i sig näring och då är just mjölken i skolan ett superviktigt livsmedel.

Ja och nej. Fast mest nej. Skollunchen är superviktig. 30% av all näring och energi som ungarna ska få i sig varje dag ska komma från den. Helst ska maten pricka av allt som kidsen behöver, men det är inte alltid så det ser ut. Barn och ungdomar som växer behöver till exempel bra fett, kalcium och vitamin D och det kan därför vara bra att komplettera med något annat än vatten som måltidsdryck. Frågan är då om det måste vara just mjölk när allt detta även finns i de flesta berikade växtbaserade drycker?

  1. Opetushallitus: Tietoa kouluruokailusta. https://www.oph.fi/fi/koulutus-ja-tutkinnot/tietoa-kouluruokailusta. Hämtad 28.7.2020.

Jag har druckit mjölk i hela mitt liv och mår hur bra som helst. Jag har druckit mjölk i hela mitt liv och mår hur bra som helst.

Om vi utgår från att du som mår ”hur bra som helst” inte är född igår, så har det hänt en hel del de senaste åren. Idag står livsmedelsproduktionen för minst en fjärdedel av världens totala växthusgasutsläpp. Mer än hälften av dessa kommer i sin tur från kött- och mejeriindustrin, vilket är mer än vad alla världens transporter (bilar, båtar, flyg, tåg och så vidare) släpper ut sammanlagt. Våra matval påverkar alltså alla som bor på den här planeten, och därför behöver vi tänka på fler än oss själva. Dessutom finns det faktiskt en chans att du skulle kunna må ännu bättre genom att äta mer fibrer och mindre mättat fett – något som ofta går hand i hand med den där klimatsmarta växtbaserade maten. På tal om ”hur bra som helst”, alltså.

  1. Gerber et al. 2013: Tackling climate change through livestock – A global assessment of emissions and mitigation opportunities. Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Rome. (Tillgänglig: http://www.fao.org/3/a-i3437e.pdf).
  2. IPCC 2014: Summary for Policymakers. In: Climate Change 2014: Mitigation of Climate Change. Contribution of Working Group III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Edenhofer et al., Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA. (Tillgänglig: https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/02/ipcc_wg3_ar5_summary-for-policymakers.pdf).
  3. Poore, Nemecek 2018: Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers. Science 1.6.2018. (Tillgänglig: https://doi.org/10.1126/science.aaq0216).

Mina barn får lära sig massor om mjölk i skolan. Det finns undervisningsmaterial och allt. Mina barn får lära sig massor om mjölk i skolan. Det finns undervisningsmaterial och allt.

Ja, är inte det märkligt? Eller nej, inte egentligen. Låt oss ta ett steg tillbaka. Närmare bestämt till 1929. Då startades den finska byrån för mjölkpropaganda. Det här var fattiga tider och många barn, men även vuxna för all del, behövde få i sig mer näring. Perfekt med mjölk som är så näringstätt!

Ordet ”mjölkpropaganda” beskriver väl i och för sig deras syfte ganska väl men i alla fall; de skulle informera allmänheten om mejeriprodukter, höja kvaliteten och framförallt – öka konsumtionen av komjölk. De delade ut broschyrer, arrangerade mjölkdagar och höll särskilda mjölkföreläsningar som även sändes i radio. Finska staten stämde in, de ville vara med och bättra på folkhälsan och bidrog med en slant, för på den här tiden fanns det inget som hette ”fri konkurrens på en fri marknad”. Därför var det ingen som höjde speciellt mycket på ögonbrynen över att myndigheterna gynnade en särskild bransch på det där sättet. Byrån för mjölkpropaganda finns inte kvar längre, men komjölken har fortfarande en särställning i skolan. Stödet finns också kvar men delas nuförtiden ut av EU och kallas skolmjölksstöd. EU är dessutom med och finansierar olika utbildningsinitiativ med syfte att öka skolbarnens kunskap om mjölk och mjölkproduktion (och i slutändan få dem att dricka mer mjölk, förstås). Och det är väl därför som undervisningsmaterial om mjölk och affischer med kor ofta inte räknas som reklam, utan som fakta. Hade det varit reklam hade det förstås varit förbjudet.

  1. European Commission: School Milk Scheme in Finland. https://ec.europa.eu/budget/euprojects/project/b34b2b6666b5f013dbbaf1ff33e65311_fi. Hämtad 28.7.2020.
  2. Jord och skogsbruksministeriet 2015: Finlands skolmjölksstrategi 26.6.2015. (Tillgänglig: https://mmm.fi/documents/1410837/1867265/koulumaitostrategia_sv.LOPULLINEN.pdf/ae2a4371-d6cf-49ec-8e07-0a8457ccfda8/koulumaitostrategia_sv.LOPULLINEN.pdf).
  3. Livsmedelsverket 2020: Stöd för skolmjölk och frukt i skolan. https://www.ruokavirasto.fi/sv/sammanslutningar/stod-och-utveckling/skolprogram/. Hämtad 18.9.2020.
  4. Maito ja Terveys ry: Historiaa. https://www.maitojaterveys.fi/maitoterveys-ry/historiaa.html. Hämtad 28.7.2020.
  5. Packalén, Urho 2008: Muista Maito: Maito Ja Terveys Ry – Mjölk Och Hälsa Rf 50 Vuotta 1958-2008. Helsinki: Maito ja terveys.
  6. Saura 1937: Kulutusmaidontuottajain liitto 1926-1936. Helsinki: Kulutusmaidontuottajain liitto.

Korna ger faktiskt inte bara mjölk utan också kött. Kossorna är liksom superanvändbara. Win-win. Korna ger faktiskt inte bara mjölk utan också kött. Kossorna är liksom superanvändbara. Win-win.

Nja. Sett ur ett klimatperspektiv (för att inte tala om ett koperspektiv) är det där win-winnet snarare lite av ett lose-lose-upplägg. För även om det förvisso är bra att utnyttja hela kon (vilket ju ganska exakt beskriver vad det är vi gör…) så är slutresultatet – oavsett om du dricker mjölk eller äter ost eller kött – att animaliebaserade livsmedel har hög klimatpåverkan.

Mejeriprodukter är lika mycket ett animaliskt livsmedel som kött, även om många inte tänker på det. Om du tror att du gör en insats genom att välja ost istället för kött, gör du inte riktigt det eftersom allt hänger ihop och mjölkproduktionen genererar kött – cirka 85 % av vårt nötkött kommer från just mjölkbesättningen. En mjölkko slaktas efter ungefär fem år, och tjurkalvarna blir ofta inte ens ett och ett halvt år gamla. Med det i bakhuvudet ska man kanske titta på win-winnet från en annan vinkel: Om vi konsumerar mindre animaliskt mejeri skulle det inte finnas så många uttjänta mjölkkor, eller kalvar som blir ”över”, som vi skulle behöva slakta och äta upp. Mjölk och kött är långt ifrån det enda alternativet för att få i sig det kroppen behöver.

  1. Luke: Maitdontuotanto. https://www.luke.fi/tietoa-luonnonvaroista/maatalous-ja-maaseutu/maidontuotanto/. Hämtad 28.7.2020.
  2. Poore, Nemecek 2018: Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers. Science 1.6.2018. (Tillgänglig: https://doi.org/10.1126/science.aaq0216).
  3. Pulkkinen et al. 2016: Naudanlihan tuotannon ympäristövaikutukset ja niiden vähennyskeinojen mahdollisuudet. FootprintBeef-hankkeen loppuseminaari. Luonnonvarakeskus 21.4.2016. (Tillgänglig: https://portal.mtt.fi/portal/page/portal/mtt/hankkeet/footprintbeef/Naudanlihantuotannon%20ymp%C3%A4rist%C3%B6vaikutukset%20ja%20niiden%20v%C3%A4hent%C3%A4miskeinojen%20mahdollisuudet.pdf).

Vad ska jag dricka till mina nybakade kanelbullar om jag inte kan dricka mjölk? Vad ska jag dricka till mina nybakade kanelbullar om jag inte kan dricka mjölk?

Traditioner är himla trevligt. Men med risk för att vara lite hårda nu: Om några av våra traditioner skulle ha en stor klimatpåverkan, då behöver man kanske inte krampaktigt hålla fast i dem, hur himla mysiga de nu än är? Kanske kan vi rucka lite, lite på dem och prova något annat till våra kanelbullar? Hallonsaft? Is-te? Fjällbäcksvatten?

Det är faktiskt för lite protein i vegetabiliska drycker. Det är faktiskt för lite protein i vegetabiliska drycker.

Det stämmer att det finns mindre protein i havredryck jämfört med komjölk, men det där med ”för lite” kan diskuteras. Nästan alla människor får nämligen i sig tillräckligt med protein ändå. Va? Jo! Många är rädda för att få proteinbrist om de skulle gå över till mer växtbaserad kost, men i själva verket innehåller överraskande mycket mat protein – det är i princip omöjligt att få i sig för lite om man äter hyfsat varierat. Även som vegan. Och vad händer då med det protein som kroppen inte behöver? Jo, en del omvandlas till bland annat kolhydrater och resten bryts ner och kissas ut. Det sista kan i sin tur bidra till övergödning av våra sjöar och hav eftersom protein innehåller en massa kväve. Så, det som var bäst för gemene människokropp år 1929 är inte nödvändigtvis det bästa för en av 2020 års modell. Inte det bästa för planeten heller uppenbarligen.

  1. HSY 2020: Pressmeddelande: Proteiinin liikasyönti kasvattaa typen määrää jätevedenpuhdistamoilla. HSY 22.01.2020. https://www.hsy.fi/ymparistotieto/tiedotteet/proteiinin-liikasyonti-kasvattaa-typen-maaraa-jatevedenpuhdistamoilla/. Hämtad 28.7.2020.
  2. Valtion ravitsemusneuvottelukunta (VRN), Statens näringsdelegation 2014: Mat ger hälsa – Finska näringsrekommendationer 2014. (Tillgänglig: https://www.ruokavirasto.fi/globalassets/teemat/terveytta-edistava-ruokavalio/ravitsemus–ja-ruokasuositukset/sv/naringsrekommendationer_2014_web.pdf).

Växtbaserad dryck smakar inte alls som mjölk. Växtbaserad dryck smakar inte alls som mjölk.

Att växtbaserad dryck inte smakar komjölk beror på att det inte är komjölk. Det är väl det enkla och ganska logiska svaret när man tänker efter.

Om du har druckit komjölk i hela ditt liv och har den smaken som utgångspunkt och norm, ja då kan ju till exempel havredryck te sig ganska otrevligt (eller nej, låt oss använda ”ovant” istället). Frågar du däremot någon som bara dricker havredryck hur de tycker att komjölk smakar är sannolikheten stor att hen svarar ”otrevligt”. Eller ”ovant” menar vi, förstås.

Mitt barn slarvar med maten i skolan och då är det bättre att hen åtminstone får i sig lite mjölk. Mitt barn slarvar med maten i skolan och då är det bättre att hen åtminstone får i sig lite mjölk.

Helt klart. Om alternativet är vatten eller ingenting alls, det vill säga.

Den naturliga följdfrågan: Varför finns det oftast bara komjölk, vatten eller ingenting alls att välja mellan? För att få växtbaserad dryck i skolan krävs ibland intyg, och det kallas ofta för ”specialkost”, vilket är ett ganska lustigt begrepp för något som många väljer av klimatskäl.

  1. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL) 2019: Erityisruokavaliot. https://thl.fi/fi/web/lapset- nuoret-ja-perheet/peruspalvelut/opiskeluhuolto/kouluterveydenhuolto/sairauden_hoitoon_tarvittava_tuki_koulussa/erityisruokavaliot. Hämtad 28.7.2020
  2. Valtion ravitsemusneuvottelukunta (VRN) 2017. Syödään ja opitaan yhdessä – kouluruokailusuositus. Helsinki. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL). (Tillgänglig: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-791-6)

Om vi slutar dricka mjölk kommer Finlands bönder att gå under. Om vi slutar dricka mjölk kommer Finlands bönder att gå under.

Trenden med växtbaserad mat är urstark. Många äter och dricker allt mindre animalier, både för hälsans och klimatets skull. Så risken är nog snarare att Finlands bönder kommer att gå under om de inte anpassar sig till de nya konsumtionsmönster som håller på att växa fram.

Som tur är ligger det finska jordbruket i framkant när det gäller hållbarhet, och har alla möjligheter att bli världsledande på växtbaserad mat och dryck. Så någon direkt anledning till oro finns inte. Dessutom kommer nog en och annan ko finnas kvar också, alldeles oavsett.

  1. The European Consumer Organization (BEUC) 2020: One bite at a time: Consumers and the transition to sustainable food. (Tillgänglig: http://www.beuc.eu/publications/beuc-x-2020-042_consumers_and_the_transition_to_sustainable_food.pdf)

Betande kor är en förutsättning för biologisk mångfald. Betande kor är en förutsättning för biologisk mångfald.

Nix! Snarare tvärtom. Ett av de största hoten mot biologisk mångfald är mänsklig påverkan som förändrar markanvändningen och gör att arternas livsmiljöer förstörs, exempelvis då tidigare orörd mark omvandlas till jordbruksmark. Idag utgörs nästan hälften av all beboelig mark på jorden av jordbruksmark, varav hela 80 % tas i anspråk av kött- och mjölkindustrin globalt (70 % i Finland). Och ju mer storskalig produktionen blir, desto mer enformigt blir landskapet, vilket i sig påverkar den biologiska mångfalden negativt.

Men skulle det vara bättre att till exempel bara odla havre? Nej, igen. Att bara odla en sak är aldrig bra. Däremot gäller det att optimera markanvändningen, vilket i princip alltid görs bäst genom att odla sådant som människor kan äta direkt. Skippar vi korna kan vi med andra ord få fram mer mat på mindre yta vilket gör att mer natur skulle kunna tillåtas vara vild vilket i sin tur alltså skulle gynna den biologiska mångfalden.

  1. Mattila, 2016: Vähemmän lihaa. Kohti kestävää ruokakulttuuria. Helsinki: Gaudeamus. ISBN 9789524953887.
  2. Poore, Nemecek 2018: Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers. Science 1.6.2018. (Tillgänglig: https://doi.org/10.1126/science.aaq0216).
  3. Ritchie & Roser 2013. Land Use. OurWorldInData.org. (Tillgänglig: https://ourworldindata.org/land-use).
  4. Willet et al. 2019: Food in the Anthropocene: the EAT- Lancet Commission on healthy diets from sustainable food system. The Lancet 2.2.2019. (Tillgänglig: https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)31788-4).

Havredryck innehåller bara en massa vatten! Havredryck innehåller bara en massa vatten!

Havredryck innehåller mycket vatten, det stämmer. Precis som mjölk. Båda består i runda slängar av 90 % vatten, men också av en hel del annat. För att inte jämföra äpplen med päron tar vi berikad havredryck och berikad mellanmjölk som exempel. Båda innehåller en rad nyttiga vitaminer och mineraler, och båda innehåller fett. Men inte samma typ av fett. Mjölk innehåller mättade fetter (som vi behöver skära ner på eftersom de kan leda till diverse hjärt- och kärlsjukdomar) medan havredryck innehåller omättade fetter (som är betydligt bättre för kroppen). I havredryck finns det dessutom fibrer – så kallade betaglukaner – och det behöver vi få i oss mer av. Som kuriosa kan det också vara värt att nämna att en ko dricker cirka 100 liter per dag. Därmed lämnar vi över till dig att bestämma vilken av de båda dryckerna som är vattnigast.

  1. Valio: Vastuullisuus. Lehmän elämää. https://www.valio.fi/vastuullisuus/elainten-hyvinvointi/lehman-elamaa-2/. Hämtad 23.7.2020.

Men skolan har ju alltid serverat mjölk. Men skolan har ju alltid serverat mjölk.

Det finns en massa bra näringsämnen i komjölk. Gott så. Men många av dessa fina näringsämnen kan du få i dig genom att äta eller dricka andra produkter. Varför serverar skolorna inte oftare vegetabiliska drycker då? Kul att du undrar. En del hänger såklart ihop med vanans makt, men det har också att göra med att skolorna får ett så kallat skolmjölksstöd av EU – upp till 0,36 Euro per liter. Det är rätt mycket, inte minst då skolorna brottas med hiskeligt tighta budgetar för att få ihop en vettig meny. Toppen hade ju varit om skolan till exempel fick ett vegobullar-stöd, fiskstöd eller spaghettistöd, men det finns inte. EU har nämligen bestämt att komjölk ska introduceras tidigt i skolmaten då skolbarnens matvanor grundläggs. Och anledningen till det är för att säkra efterfrågan på mjölk i framtiden. (Hmm…)

EU vill alltså via skolmjölksstödet få barn att fortsätta dricka mjölk (eller till och med dricka mer) – trots att det motverkar klimatmålen de själva satt upp. ”Kontraproduktivt” känns som ett väl valt ord här.

  1. European Commission 2017: Strategy for the implementation of the school scheme in Finland from 2017/2018 to 2022/2023 school year. 29.11.2017. (Tillgänglig: https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/food-farming-fisheries/key_policies/documents/fi-school-scheme-strategy-2017-23_en.pdf).
  2. European Commission: School scheme explained. https://ec.europa.eu/info/food-farming-fisheries/key-policies/common-agricultural-policy/market-measures/school-fruit-vegetables-and-milk-scheme/school-fruit-vegetables-and-milk-scheme. Hämtad 28.7.2020.
  3. Ruokavirasto 2020: Koulujakelutuet. https://www.ruokavirasto.fi/yhteisot/tuet-ja-kehittaminen/koulujakelutuet/. Hämtad 28.7.2020.

Mjölk innehåller faktiskt massor av näring. Mjölk innehåller faktiskt massor av näring.

Helt rätt. Komjölk är ett väldigt näringstätt livsmedel. Det innehåller faktiskt 18 av 22 näringsämnen som en människa behöver få i sig varje dag. Därför passade komjölk så bra förr i tiden när det var fattigt och eländigt i Finland. Idag är det snarare bättre att se över helheten av allt vi stoppar i oss, och då är det en fördel att äta lite olika sorters mat. För ett livsmedel är inte per automatik bra bara för att det innehåller mycket av allt. Framförallt inte när vi redan får i oss mer än tillräckligt av de flesta näringsämnen. En inte helt långsökt idé skulle väl vara att äta och dricka mindre av sådant vi behöver skära ner på, till exempel mättat fett, salt och socker, och mer av det vi får för lite av, till exempel fleromättade fetter, fullkorn och fibrer, som bland annat finns i växtbaserad kost.

  1. Livsmedelsverket 2019: Hållbar mat på tallriken. https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/halsoframjande-kost/hallbar-mat-pa-tallriken/. Hämtad 28.7.2020.

Ekologisk mjölk är i alla fall ett smartare val än o-ekologisk havredryck. Ekologisk mjölk är i alla fall ett smartare val än o-ekologisk havredryck.

Till att börja med – smartare val sett till vadå? Snackar vi klimat är växtbaserade produkter ett jättemycket smartare val än animaliska, eko eller ej, vilket bland annat beror på att kossor (och andra idisslare) genererar metangas. Saker som däremot kan gynnas av ekologiska val är djur- hållning och biologisk mångfald. Men, goda nyheter! För att göra exempelvis havredryck krävs ju inga djur alls och när det kommer till biologisk mångfald tas eventuell eko-vinst i komjölksfallet ut av det faktum att mjölkproduktion är väldigt markkrävande, något som faktiskt motverkar biologisk mångfald (Tips! Läs mer om biologisk mångfald här). För att producera havredryck kommer man undan med cirka 80 % mindre mark än vid produktion av mjölk. Så slutsatsen blir lite som rubriken fast tvärtom: O-ekologisk havre- dryck är ett smartare val än ekologisk mjölk.

  1. Florén et al. 2013: LCA på färsk och aseptisk havredryck (opublicerad). SIK: Institutet för livsmedel och bioteknik, på uppdrag av Oatly AB.
  2. Poore, Nemecek 2018: Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers. Science 1.6.2018. (Tillgänglig: https://doi.org/10.1126/science.aaq0216).
  3. Willet et al. 2019: Food in the Anthropocene: the EAT- Lancet Commission on healthy diets from sustainable food system. The Lancet 2.2.2019. (Tillgänglig: https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)31788-4).

Kon ingår i ett naturligt kretslopp. Kon ingår i ett naturligt kretslopp.

Ett mycket intressant ämne! Allt levande liv som finns på den här planeten (till exempel djur, människor, växter, etcetera) innehåller kol. När vi äter och andas bildas koldioxid som vi släpper ut på olika sätt. Inga konstigheter. Men när en ko idisslar tar kolets kretslopp en liten omväg och bildar istället metan.

Egentligen inga konstigheter här heller, kor har (typ) alltid funnits och har alltid släppt ut metan. Problemet är mängden kor. Globalt sett är de väldigt många fler idag än för 50 år sedan. Och det här metanet som korna släpper ut (snarare genom utandning än fisar faktiskt) finns sedan kvar i atmosfären i cirka tio år, ett problem med tanke på att metan är en väldigt stark växthusgas med stor värmande effekt. Faktiskt hela 34 gånger större än koldioxidens, räknat på 100 år.

Men okej, du har kanske också hört att det binds kol i marken där korna betar? Sant, gräs och andra växter binder kol. Men det fina i kråksången är att gräs binder kol vare sig kor betar där eller inte. Så korna tillför liksom inget – mer än metangas då. Och tja, då var vi där igen. Klimatvinsten blir helt enkelt betydligt större om kol kan lagras in i marken utan korna och deras utsläpp.

  1. FAO [databas]. – FAOSTAT: Live animals. [Hämtad 12.8.2020] (Tillgänglig: http://www.fao.org/faostat/en/#data/QA/visualize).
  2. IPCC 2014: Summary for Policymakers. In: Climate Change 2014: Mitigation of Climate Change. Contribution of Working Group III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Edenhofer et al., Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA. (Tillgänglig: https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/02/ipcc_wg3_ar5_summary-for-policymakers.pdf).
  3. Röös 2019: Kor och klimat. Uppsala. (Tillgänglig: https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/epok/dokument/koroklimat_web.pdf) ISBN 978-91-576-9673-1.

Finsk mjölk är väl ändå mer klimatsmart än svensk havredryck? Finsk mjölk är väl ändå mer klimatsmart än svensk havredryck?

Nä, är det korta och kanske något snäsiga svaret. Finsk mjölk är bra, sett ur ett globalt perspektiv. Men i jämförelse med svensk havredryck genererar den 327% mer växthusgaser – och då är transporterna inräknade. Effekten av transporterna är nämligen förvånansvärt liten i sammanhanget. Om man av någon outgrundlig anledning skulle få för sig att skeppa havredryck från Sverige till Australien för att sedan skicka tillbaka den igen innan man skickar den vidare till Finland, genererar den fortfarande ett lägre klimatavtryck än finsk komjölk. Den i särklass största klimatpåverkan sker nämligen på gården och på att mjölk tar den där onödiga omvägen via en ko. Bättre med omvägen via Melbourne då alltså.

  1. CarbonCloud 2020: Climate footprint for average semi- skimmed cow milk, FI. Oatly. På uppdrag av Oatly AB. (Tillgänglig: https://www.maitomyytit.fi/the-climate-footprint-of-cow-milk-report-carboncloud).
  2. CarbonCloud 2020: The climate footprint for Enriched ambient oat drink, FINLAND. Oatly. På updrag av Oatly AB. (Tillgänglig: https://www.maitomyytit.fi/the-climate-footprint-of-enriched-ambient-oat-drink-report-carboncloud).

Äh, jag dricker ändå inte så himla mycket mjölk. Äh, jag dricker ändå inte så himla mycket mjölk.

Om du är en genomsnittsfinne konsumerar du cirka 361 liter mjölk om året, vilket faktiskt är mest i världen. Och det kvalar väl sådär bra in under ”inte så himla mycket”. Du tänker ”ja, fast i så fall dricker jag inte som en genomsnittsfinne”. Kanske inte. Men de flesta får inte i sig mjölken genom att bälga flera glas mjölk så där rakt upp och ner. Komjölk dyker upp vid fler tillfällen än du kanske tror. Tänk smör. Matlagningsgrädde. Yoghurt. Filmjölk, hårdost, mjukost, crème fraîche, gräddfil, keso, kvarg, glass, vaniljsås… etcetera. Och inte heller att förglömma skvätten du (eller i alla fall hälften av Finlands kaffedrickare) häller i kaffet flera gånger om dagen. Så även om exempelvis en pizza kan kännas rätt avlägsen från kossor och komjölk, har den mer eller mindre (med betoning på mer) starka kopplingar till kor och deras mjölk, om än i en annan, mer ostig form. (”Fun facts”: Det går åt cirka 10 liter mjölk för att göra 1 kilo ost.)
Oavsett hur lite eller mycket eller ingenting alls av dessa 361 liter komjölk du sätter i dig, så motsvarar Finlands totala mejerikonsumtion cirka 2,5 miljoner ton växthusgaser varje år. Ganska abstrakta siffror som kanske inte är helt lätta att relatera till. Om vi säger så här istället, det motsvarar sisådär 939 946 Thailands- resor. Och då snackar vi från Helsingfors, tur och retur.

  1. Bilendi 2020: Undersökning (Nationellt Representativ Undersökning (n=1000, 18-75 år), M3 Panel, opublicerad), på uppdrag av Oatly AB.
  2. CarbonCloud 2020: Climate footprint for average semi-skimmed cow milk, FI. Oatly. På uppdrag av Oatly AB. (Tillgänglig: https://www.maitomyytit.fi/the- climate-footprint-of-cow-milk-report-carboncloud).
  3. Klimatsmart semester. https://klimatsmartsemester.se/. Hämtad 28.7.2020.
  4. Luke: Maidontuotanto. https://www.luke.fi/ tietoa-luonnonvaroista/maatalous-ja-maaseutu/ maidontuotanto/. Hämtad 28.7.2020.
  5. Statistikcentralen: Förhandsuppgifter om befolkningsförändringar efter händelsemånad 2020. https://www.stat.fi/til/vamuu/2020/06/vamuu_2020_06_2020-07-23_tau_001_sv.html. Hämtad 28.7.2020.

Kakor passar fint med havredryck, även den digitala sorten. Är det ok med dig att vi använder kakor på den här sidan? Vadå kakor?